Visor på väg – en show utan like

Idag bjuder jag på några bilder från gårdagskvällen, Visor på väg – svenskfinlands största visfestival. Showens sista kväll och vilken kväll det sen blev. Thomas Enroth hade nog rätt när han sa att det kommer va både tårar och skratt, för under de mest vemodiga sångerna var det stundtals svårt att hålla masken.

IMG_8495

IMG_8467

IMG_8476

Visor på väg är verkligen ett fenomen, en show som jag tycker att du skall lägga på minnet och gå och se samt lyssna till nästa sommar. Det är nog verkligen värt det! Mäktigast var nog ändå att få lyssna till Roger Pontares Vindarna viskar mitt namn som en av de sista låtarna medan solen sakta började dala neråt och kastade sina sista strålar över Karperöfjärden.

Ps. Det är så svårt att fotografera människor i rörelse, men samtidigt, övning ger färdighet.

Doftälgar och slöa morgnar

Åh, dessa sommarhelger fulla av roliga program. Just den här helgen firas det vörådagarna i min gamla hemkommun och igår kom folk från när och fjärran till Maxmo för att dansa och umgås. Vi var också där i vimlet för att träffa bekanta och handla doftälgar förstås, hehe.

IMG_8442

Idag är det lite slött och svårstartat här hemma hos oss. Jag har nyss städat bort resterna av vårt efter dansen-häng på terassen med grannarna. Passar på att läsa ikapp senaste tidens blogginlägg också, innan det blir avfärd mot havet och vännerna igen.

 IMG_8441

Att inreda terassen

Ja, terassen är ju klar och det är bara det roligaste och kanske det svåraste kvar. Att fixa hela uteplatsen mysig. Jag kikar runt i affärer och på nätet efter dynor till stolarna, små pynt och fram för allt förvaring! Jag saknar en robust bänk/låda att stuva undan alla dynor i och som samtidigt kan fungera som extra sittplats eller avställningsyta. Antingen är de för dyra, eller så är de helt enkelt ostadiga. Nå, jag får väl lov att försöka fixa ihop något eget om det inte dyker upp en passande modell.

IMG_8428

En annan sak som jag skall fixa under semestern är mitt efterlängtade växthus. Hemma hos mamma & pappa finns det en del gamla fönster och tanken har länge varit att göra ett vitrinskåp av dem. Men sen slog det mig att det är ett växthus jag behöver. Eller ja, skåp för blommor/plantor och någon fin prydnad.

Så just nu är det bara att vänta på att pappa orkar starta igång projekt växthus tillsammans med mig.

Att landa i livet

Om du frågar mig vid årets slut vad mitt bästa beslut i år varit, då har jag svaret klart för mig. Den fem veckor långa oplanerade semestern i juli. Ja, det är mitt bästa beslut det här året. En lång tid, en välbehövlig paus från det där som håller en i gång resten av året.

Tid för tankarna att sluta snurra, tid för andningen att gå ner i varv, tid för mig själv.

Ja, jag vet att det inte är alla förunnat att få ha semester. Men jag vet också att vi alla behöver ha paus nån gång. Hitta ett andningshål som får oss att orka vidare i det ekorrhjul som kallas livet. Oavsett då om det är en lång eller kort semester under någon av våra fyra årstider, en resa någonstans eller kanske en helg på en stuga vid vattnet.

Den första av mina fem veckor börjar så småningom ha gått till historien. Kanske som den tråkigaste, för mig som gillar att det händer grejer. Men samtidigt som en värdefull läxa för mig själv. Jag behöver ha den där ”tråktiden” det är då jag landar. Jag börjar också förstå det där som folk talar om att man behöver en längre semester, en vecka för att landa, två veckor för att göra och en vecka för att sakta börja varva upp igen.

Nu är min landningsvecka snart till ända, och jag blickar framåt mot de fyra veckorna som är kvar. Fyra veckor som jag skall fylla med solsken, glass, skratt, utflykter och samvaro. Hej livet, nu är jag ikapp igen!

Boktips: Odinsbarn

Jag är den som byter kanal om de börjar sända fantasy och fiction, så nej jag har varken sett LOTR eller Hobbit. Inte heller kom jag mig för att läsa böckerna. Fantasy och fiction var något som inte intresserade mig över huvudtaget, fram tills jag hittade Siri Pettersens debutroman i triologin Korpringarna.

IMG_8436

”Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa.”

Boken Odinsbarn är första delen i en norsk fantasytriologi, en mycket intressant berättelse som delvis baserar sig på nordisk mytologi. Handlingen utspelar sig i något som mycket väl skulle kunna vara Norge och vi får följa huvudpersonerna genom kärlek, dramatik och vardag.

IMG_8438

Jag sträckläste boken som har ett sidantal på ca. 600 sidor och väntar spänt på att nästa bok, Röta, skall komma ut också på svenska. När jag började läsa tänkte jag att den nog inte kommer vara för mig, men tji så fel jag hade. Det känns riktigt tråkigt nu när jag inte ännu kan följa Hirka, Rime och de andra huvudrollerna vidare i berättelsen.

Jag rekommenderar verkligen boken, både för yngre och äldre!