Fina Christina

Vardag. Hem. Handarbete. Hund.

Sida 2 av 215

En julfestkväll med tjejgänget

Vilken helg, den här lever jag länge på! Vi hade som tidigare nämnt vår julfestkväll med tjejerna i helgen. God mat, bowling och utgång. Förstås en hel del skratt och prat också för den delen. Temat för årets julfestkväll var blått och vitt och jag kände mig riktigt fin i min mörkblå klänning. Faktiskt ett fynd från Comboliina för någon vecka sen. Fatta lyckan när jag hittade en klänning i precis den passform jag gillar och i en färg som oavsett skulle passa i min garderob. Å till loppispris dessutom.

Typ kvällens enda vettiga bild och till och med den är suddig i kanterna. 

Hann testa på ett av de nya uteställena i Vasa också, Butcher & Banker. För min del fick det väl godkänt, inte direkt ett ställe dit du går om du är på väg ut på en helkväll men nog om du bara vill sitta ner med ett gäng vänner och dricka en öl. Ja tack till sådana ställen känner jag spontant.

Nu blir det skönt med en par lugnare helger igen och så förstås julhelgen då med all mat och umgänge. Tack tjejer för lördagen, den gav mig så mycket energi. Å likadant kvällens kafferep när vi fick sitta och gå igenom hela kvällen igen. Guld värt att ha så fina vänner!

Jultraditionen med adventsljusstake

Godmorgon! Hur är det med er? Jag är lite trött idag för vi hade julfestkväll med tjejerna igår. Ja, det är andra året i rad som vi ordnar julfest vi tjejer som umgås mest, kan väl snart börja kalla det en tradition. Det är söndag och andra advent och tid att visa årets adventsljusstake. I år visste jag direkt när jag såg de runda ljusstakarna inne på Lagerhaus att de skulle få vara grund i årets adventsljusstake.

På tal om traditioner så var adventsljusstaken en sån tradition som jag tog till mig när jag flyttade hemifrån. Kan inte minnas att vi hemma har haft adventsljusstake på det viset. Adventsljusstaken är för mig ett sätt att räkna ner till julen. Sen så gillar jag ju mysbelysning i alla former och lite extra ljus denna mörka årstid är inte helt fel. Med den nya traditionen har jag möjlighet att varje år att fixa en egen adventsljusstake och jag tror det är endast två år som jag haft samma ljusstake.

Läs mer: Adventsljusstaken 2013,2014, 2015, 2016

Återanvända adventsljusen

Att sen ha enfärgade ljus gör ju det enkelt att återanvända dem på andra ställen efter att adventstiden är slut. Jag tror att jag ännu har kvar något av de adventsljus jag använde för något år sen med siffror på. Använde upp de flesta i en lykta utomhus men det har nog lämnat något i skåpet. Perfekt att ha nu när det ändå eldas en del ljus både ute och inne.

Har du någon adventsljusstake i år? Hur ser din ut?

Tre finlandssvenska lästips

Inför stundande långhelg delar jag idag med mig av tre lästips. Jag har under hösten läst tre av de nyaste finlandssvenska böckerna och vill dela med mig av mina läsupplevelser. Med dessa tre böcker så blir det trettiofyra lästa böcker i år, målet var fyrtio böcker men tjaa.. Ibland snubblar man på snöret och tiden att läsa böcker har minskat sen Doris kom. Nog snackat om min läsning, nu vill jag ge er mina lästips.

Själarnas Ö av Johanna Holmström

Bokens handling: En höstnatt år 1891 dränker Kristina Andersson sina två sovande barn i Aura å. Sedan ror hon hem. Hon skickas till mentalsjukhuset på Själö, en plats i den åboländska skärgården som få patienter någonsin lämnar. Fyrtio år senare blir det den sjuttonåriga Ellis tur. Hon är en flicka från en borgerlig familj som vill att livet ska bestå av något mer än den snävt kringskurna tillvaron i föräldrahemmet. Hon rymmer, tar jobb på fabrik, förälskar sig handlöst och blir indragen i en vansinneskarusell med drag av Bonnie amp; Clyde som övergår i flykt undan rättvisan. När hon fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla. Sjuksystern Sigrid blir länken mellan Kristina och Elli, det gamla och det nya – samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa.

Passar den som: Tycker om historia, eftersom boken delvis bygger på verkliga händelser. Helst läser om kvinnoöden, både starka och svaga. Vill ha en handling som lätt att följa, eftersom boken är uppdelad i tre delar som handlar om tre olika kvinnor på samma plats.

Så här tyckte jag om boken: Som den historienörd jag är så var det en mycket intressant bok att läsa. Jag skulle gärna besöka platsen som beskrivs i boken. Själva handlingen är intressant och fast boken tog ett tag att läsa så var jag trollbunden boken igenom. En bok väl värd att läsa.

Vad heter ångest på spanska av Michaela von Kügelgen

Bokens handling: 25-åriga Erika är nyutexaminerad jurist. Hon har allt hon någonsin önskat sig men är ändå inte nöjd. När Erikas långa förhållande havererar blir allt ett enda kaos och hon flyr till Ecuador för att samla ihop sig själv. Hemma väntar drömjobbet och en lysande framtid, men är det verkligen det hon vill med sitt liv?

Passar den som: Vill läsa böcker med lite enklare handling där du inte behöver hålla reda på en massa platser och personer. Du som är eller har varit i liknande situation som huvudpersonen Erika. Du som helt enkelt vill ha en bra bok att sträckläsa under julhelgen.

Så här tyckte jag om boken: Jag sträckläste den, så gott som. Bokens handling fick mig att längta bort, till solen och värmen. Ibland led jag med huvudpersonen Erika och hennes funderingar och ibland kände jag så igen mig i hennes tankar. Kugges debutroman är definitivt en bok att läsa!

Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Bokens handling: Den svavelgula himlen spänner från det solblekta 1960-talet till vår mörka tid. En Helsingforspojke växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den självsäkre Alex och får insyn i familjens hemligheter och historia. Men han blir också förälskad i Alex lillasyster Stella Rabell. Deras band är starkt men relationen skoningslös, och genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna välja eller välja bort kärleken, samtidigt som den stora världen förändras och tränger in i deras liv.

Passar den som: Gillar lite tyngre finlandssvensk litteratur. Westö har ett intressant språk och fångar läsaren. Boken är en riktig tungviktare både i handling, språk och utseende.

Så här tyckte jag om boken: Jag gillar att boken är indelad i delar så att vi kan följa huvudpersonerna enkelt. Jag har gillat  de böcker jag tidigare läst av Westö och ville också ge denna boken en chans. Dessvärre hade jag allt för lite tid att läsa boken till slut så jag får lov att låna om den i något skede och fortsätta läsningen där.

 

Mera lästips: Min recension av Eva Frantz bok Blå villan.

Ur arkivet: Om social media-detox

För inte så väldigt länge sen satt jag och läste genom arkivet och hittade några inlägg jag vill lyfta fram i ljuset igen. Ett av de inläggen handlar om en social media-detox. Varför jag väljer att lyfta just det här inlägget är för att jag märker nu, precis som då i februari, att sociala medier tar en väldigt stor tid av min vardag.

Efter att jag hade läst inlägget så funderade jag allvarligt på att ta en helt fri helg under julhelgen, så lite Some som möjligt. Det skulle vara så skönt att bara få ägna sig åt julfirande tillsammans med familj och vänner. För jag är mycket medveten att alla flöden oavsett kommer att svämma över av julbilder. Kanske det inte skulle vara så dumt ändå. Vad tror ni? Nån som hänger på?

Bildkälla: Splitshire.


Orignalinlägget Att ge något en ny chans skrivet i februari 2014.

”Kanske jag faktiskt skulle få något vettigt gjort om jag inte varje timme och minut kände behovet av att kolla instagram eller uppdatera mig på twitter. Ärligt talat så tror jag nog att det där med att jämt vara uppkopplad till sist blir något du gör av ren ovana, utan att egentligen ta till dig vad du ser eller läser där på skärmen.”

Sådär skrev jag då, i november 2013. Å vet ni, när jag läser inlägget idag så undrar jag var det blev av min detox egentligen? Jag försökte väl tappert i dagarna två och så sket det sig. Jag gav det ingen ärlig chans.

Jag läser Pamelas inlägg om en helt sociala medier fri-månad. Wow, vågat är min första tanke, sen påminns jag om mina egna tankar då i november. Jag är faktiskt sugen på att ge det ytterligare en chans. En detox från sociala medier, några timmar varje dag. I nuläget är de sociala medierna det sista jag kollar innan jag lägger mig och det första jag kollar när jag vaknar. Scary!

Nå, på lördag är det 1 mars och från och med då är det detox som gäller, vi ger detoxen en månad så ser vi. Hur jag skall lägga upp den? Ja, det har jag ingen aning om än men det lär klarna innan lördag.

Är ni med?

Finland 100 år.

Hur börjar man ett blogginlägg på den stora 100-årsdagen? Kanske genom att tänka tillbaka på gårdagens festligheter tillsammans med barn och kollegor på jobbet. Vi dansade, sjöng födelsedagssånger och Vårt land och åt lite gott tillsammans. Pyntade med blåvitt och klädde oss fina.

6 december, Finlands självständighetsdag och jag har som vanligt tagit fram det som jag förknippar med dagen. Mormors pepparkaksformar och degen som gjordes i går kväll. Som jag tidigare berättat så är en av de jultraditioner jag har att baka pepparkakor på självständighetsdagen. Vi bakade alltid då, jag och mormor. Således ställde jag mig och bakade också denna morgon. I takt med att dagen ljusnade och en liten strimma sol visade sig en stund på himlen.

På köksön står två blåvita ljus och väntar på att bli tända. Men först ska vi ut på promenad jag och Doris. Promenera ner den goda självständighetsmiddagen som mina föräldrar bjöd på idag. Vi skålade i bubblande jordgubbsdryck före maten och där på bordet brann också två blåvita ljus.

Jag är lite extra tacksam idag, till de före oss som kämpade för att vi 100 år senare skulle få leva i ett fritt land. Å tänk att det under natten har fallit snö, åtminstone i delarna av Österbotten där jag rört mig idag. Marken är vit och termometern visar några minusgrader. Som en hyllning till landet som idag firar och minns. Grattis Finland 100 år.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2017 Fina Christina

Tema av Anders NorenUpp ↑