Historien bakom mitt bloggande

Jag minns min första blogg jag registrerade på blogg.se, hur jag som ung tjej i yrkesskolan tänkte bli en bloggare. Imponerad av de stora svenska bloggarna och med tanke på att kanske jag också lyckas. Jag skall nog minsann också bli en storbloggare!

Sen blev det ratata, papper.fi och slutligen wordpress. Nu är jag inne på min tredje blogg med wordpressverktyget. Vad säger det om mig? Kanske att jag är en sån som hakar på och hoppar av, allt eftersom. Men det är bara om glöden inte finns där. De gemensamma nämnaren med alla mina tidigare bloggar är att det på något vis stagnerat mitt i, den fruktade bloggtorkan, frånvaron av respons och inspiration som senare leder till bloggdöden.

I augusti i fjol besökte jag tillsammans med Maria Nykarleby, på programmet stod Malenamis föreläsning om bloggande. Jag hade just då ingen blogg och hade inga tankar på att fortsätta blogga efter att jag lagt min nischade blogg, stinas kreativa sida, på is. Lite visste jag att Malenas föreläsning och även några veckor senare, Blondinbellas föreläsning skulle gro några frön i mig. Bloggfrön.

Inte långt efter dessa två inspirerande föreläsningar och en hel del tankearbete så blev Fina Christina skapad. Jag har bloggat så pass länge, med bättre och sämre perioder i bagaget att bloggandet mer eller mindre är en del av mitt liv. Jag saknade vardagsbloggandet och att fylla internet med än det ena och än det andra ur mitt liv. De enda kraven jag har är att jag bloggar när jag har lust och inspiration samt att det skall vara roligt och enkelt.

I dagsläget trivs jag mycket bättre med den här bloggen än vad jag någonsin gjort med någon av de andra liknande bloggar jag haft. Bloggandet ger mig massor, jag får tips och inspiration av andra, vars bloggar jag läser. Samtidigt får jag uttrycka mig i text och delvis också bilder.

Under mina år som bloggare har jag lärt mig ganska mycket. Jag rekommenderar verkligen bloggandet, det är både roligt och lärorikt. Samtidigt vet jag att det ännu finns en hel del jag vill utveckla och lära mig kring mitt bloggande, men med små steg i taget tror jag att vi kommer gå långt, jag och bloggen! Bloggandet är för mig en resa som började någon gång på 2000-nånting och som inte kommer att sluta inom den närmsta framtiden. Jag hoppas att ni vill hänga med på den resan, för nu åker vi!

DSC_1871

Foto: Ida-Maria Heikius

5 thoughts on “Historien bakom mitt bloggande

  1. Nice, man får ju skriva av sej mera i en blogg och dela med sej mera, om man vill, och på samma gång blir det som en sorts dagbok för en själv….jag har faktiskt också en blogg men pga av mitt förra jobb så valde jag att vara anonym och det känns inte helt ok, så har flera ggr nog tänkt på att ändra på den saken, men inte kommit till skott än….men kanske en dag….önskar Dej god fortsättning med bloggandet.

    Gilla

    1. Ja, en blogg är ett fantastiskt verktyg. 🙂 Det är knepigt att vara personlig men samtidigt inte för privat. Om och när du kommer till skott så läser jag gärna din blogg. 🙂

      Gilla

  2. Känner så igen mig i det du skriver att bloggtorkan smyger sig på mellan varven, för mig kommer den också dels på grund av avsaknaden av respons.

    Likväl är jag själv urusel på att ge respons på alla bloggar jag läser. Bara att se mig i spegeln och försöka åtgärda 🙂

    Gilla

    1. Ja, med den här bloggen har jag inte haft bloggtorka en enda gång ännu. Kanske för att jag bloggar när jag har lust, men visst är det roligare att göra något när man får respons på det man gör. 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s