En dag av vemod

Jag är inte den som tror på tur och otur, ni vet svarta katter och sånt. Men just nu känns det faktiskt som om ett stort otursmoln väljer att passera en viss del av min gamla hemkommun den här tiden på året. Likadant var det i fjol och i år är utsikterna verkligen inte bättre.

I fjol var det mitt kompisgäng som drabbades av den stora otursvågen, i år är det ett annat mycket yngre gäng. Det värsta är när alla är så unga som dör. Igår skrev jag om tacksamhet och räknade upp en hel del banal grejer, som jag då var mycket tacksam för. Idag är jag mest tacksam för livet, för att vi ännu lever. Det är något som många inte får chansen att göra.

Jag såg en bild på en klocka i mitt instagramflöde och en önskan om att kunna vrida tillbaka tiden. Å jag förstår, för en närstående vän, familjemedlem, släkting eller högstadiekompis så det nog högsta önskan idag. Jag kan inte annat än konstatera att livet är skört, oerhört skört. Fast jag inte på det viset är bekant med någon av personerna eller deras familjer och vänner så reagerar jag, världen är liten och onsdagen den 27 maj har fyllts av vemod.

IMG_8166

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s