Fredagsfråga #30. Vilken sorts människor trivs du bäst med?

Tänk dig att du kommer in i ett rum, där du inte känner en enda människa. Vilken typ av människa dras du till då? 

Jag är kanske lite blyg när det gäller att ta kontakt med helt främmande människor. Det går betydligt enklare om vi t.ex. har haft kontakt över nätet eller via telefon före. Då har man ändå ett litet hum om hur människan ser ut eller hur personens röst låter. Något att förknippa denna människa med.

Jag trivs nog allra bäst med sådana personer som jag direkt kan känna mig trygg med, om det så är en stadig trygghet som kommer vara länge eller bara en flyktig en. Jag trivs också bäst med sådana människor där jag kanske kan finna en gemensam grej att samlas runt. Något att prata om, undersöka eller njuta av. Jag trivs bäst kring personer som är lite som jag, utåtriktade. Samtidigt som jag har vänner och bekanta som är mer introverta och tar ner mig på jorden ibland.

Under det senaste året har jag försatts i situationer där jag helt enkelt fått lita på att det kommer gå bra. Jag kanske kommer skapa nya kontakter, eller så blir det bara ett flyktigt sammanträffande under några timmar. Ur dessa situationer har det alltid stigit en ny, starkare Christina. Den där tröskeln att ta kontakt med främmande människor blir lägre för varje nytt möte.

Fast, sen finns det ju de där gångerna när även utåtriktade pratglada jag sitter på en stol och inte har något att säga. Som tur händer det inte så ofta.


Fredagsfrågan är en återkommande bloggserie.

3 thoughts on “Fredagsfråga #30. Vilken sorts människor trivs du bäst med?

  1. Jag kan inte säga på rak arm vad det är för sorts människor jag dras till. Såna som jag känner att jag har något gemensamt med, har liknande åsikter och intressen kanske. Ibland bara klickar man med en person direkt och man har hur nycket som helst att tala om, som om man känt varandra i åratal fast man just träffats. Med andra kan samtalet först löpa på för att efter en stund dö ut när det känns som om man inte har så mycket gemensamt, inte riktigt är på samma nivå. Och med en del connectar man aldrig, hur länge man än känt dem och försökt. Det finns helt enkelt inte där. Jag har alltid varit blyg av mig, fast det blivit lite bättre med åren, och har alltid tyckt det är svårt att ta kontakt med nya människor. Är inte typen som går fram till folk ”Hej här är jag”. Fast jag kan känna igen någon från nätet eller bloggvärlden är jag inte den som vågar gå fram och presentera mig. Föredrar då att folk börjar prata med mig istället…

    Gilla

    1. Det är så knepigt med människor. Känner nog igen mig i en del av det du skriver. Kanske det är bäst att ”radera” bort de där människorna ur ens liv då som man inte connectar med, hur man än har försökt i flera omvarv.

      Gilla

      1. Jo, dem borde man ju nog radera bort ur sitt liv. Lite knepigt bara om det råkar vara t ex en arbetskamrat som man ju inte KAN undvika kontakten med eller radera bort ur sitt liv, hmm…😯 För vissa människor har man ju inte ”frivilligt” i sitt liv utan man har råkat hamna i samma sammanhang av en eller annan orsak.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s