Loading Likes...

IMG_8115

26 år och vad vet jag om livet egentligen? En tanke som slog mig i förra veckan. När jag läste biografin om Astrid Lindgren här nyligen så beskrev hon det så bra, det här med ålder:

“När en del tycker att man är stor, och en del tycker att man är liten, så är man kanske alldeles precis lagom gammal.” – Lisa i Bullerbyn

 Ja, precis så känner jag det nu också, att jag är alldeles lagom. Som nybliven 26-åring har jag inte bråttom någonstans alls. Det som sker så sker och vice versa. Jag är faktiskt rätt nöjd med läget och mig själv. En riktigt skön känsla är det också, att känna att jag är på rätt plats i livet just nu. Att omvärlden har en del frågor och funderingar kring mig, min ålder och mitt liv, det tar jag faktiskt inte så hårt.

Jag har ett eget hem som jag delar med världens bästa pojke. Barn, ja det har jag 19 st. av på jobbet så jag har inget behov av egna ännu. (Å kom inte å säg att det är annorlunda med ens egna barn och andras ungar, för det brukar jag höra också.) Varför behöva känna press att skapa något som ändå inte passar in i livsbilden just nu? Nämen, precis. Jag är lagom gammal, har hela livet framför mig att göra än det ena än det andra. Nu skall jag njuta!  Sen nån gång i framtiden kan jag tänka tillbaka och kanske tycka annorlunda då, men tja det var väl i nuet vi skall leva. Eller hur?

Share: