Loading Likes...

Galatider. Det snackas nomineringar hit och dit i den finlandssvenska bloggvärlden. Nominera mig! Vem jag har nominerat! Glädjeyra och feststämning råder. Jag var likadan i fjol, förväntansfull och ivrig. I år, en tomhet och en osäkerhet. Jag har inte ens bestämt mig om jag ska gå på årets gala. Men för er som ska gå, ha så roligt för det är roligt!

En längre tid nu har jag funderat massor och åter massor på bloggen, sociala medier och min del i den världen. Jag känner mig så fruktansvärt borta med vinden. Skall jag vara riktigt ärlig så har jag ingen aning om vad jag håller på med och varför. Det känns konstigt att erkänna det här, svart på vitt. Jag kämpar och försöker med den där bloggfasaden, hålla uppe något som kanske är jag. Som kanske inte är jag.

Jag har ingen aning om vad jag vill göra, vart jag vill nå. Ena stunden kommer jag på världens bästa idé för bloggen, uppdaterar sociala medier med bilder. I nästa stund önskar jag att jag kunde radera hela mitt arkiv. Börja om från ruta ett. Sticka ut. Inte vara en i mängden.

Samtidigt känns det som om jag kommit en bit på vägen, Fina Christina. Det där bloggnamnet som jag skapade då för tre år sen. Vad var min vision då? Vad hade jag för mål med det här? Det jag åtminstone vet var att jag inte skulle sitta här idag och känna mig så här osäker. Hur hamnade jag här? Tidigare ikväll har jag tidsinställt en massa inlägg, inlägg som bottnar i mina intressen. Men just nu känns de inläggen väldigt patetiska, ytliga. Gör jag det bara för att leverera något? Borde jag trots allt hitta en nisch? Så många frågor och inga svar. Jag fnissade smått åt kursen “Lär dig blogga” som fanns med i kursutbudet här i höst. Vem skulle vilja gå något sånt? Det är ju bara att börja på. Men just nu känns den kursen alldeles rätt, eller så borde jag bara hitta en mentor, någon att bolla tankarna med, bloggtankarna.

Till dig som läser det här vill jag bara säga; tack och förlåt! Jag behövde bara få ventilera mina tankar. De som snurrat i min skalle för länge. Nu skall jag sova och låta de tidsinställda inläggen leva sitt eget liv här på bloggen ett tag.

Share: